Den senaste tiden har jag letat efter metoder för att praktiskt tillämpa formativ bedömning på ett effektivt i min matematikundervisning. I mitt letande efter bra metoder hittade jag för ett tag sidan fram till peer instructions. I det här inlägget tänkte jag berätta lite om vad denna metod innebär och hur man kan tillämpa denna.

Bakgrunden

Metoden utvecklades av en Harvardprofessor vid namn Erik Mazur på 1990 talet, då med målet att förbättra resultatet för eleverna i fysikkurser. Metoden har visat sig (källa) ge en djupare förståelse hos eleverna och även ge bättre resultat i de test där detta har prövats. Ibland så mycket som tre gånger bättre resultat. Framförallt verkar metoden ha gjort att eleverna blir bättre problemlösare, trots att det i metoden inte ingår särskilt mycket problemlösning från lärarens sida.

Så låt oss gå igenom hur metoden är uppbyggd och hur den kan genomföras praktiskt.

Peer instruction – metoden

Tanken bakom metoden är att vända inlärningsriktningen från att läraren föreläser till att eleverna driver sin egen inlärning i klassrummet genom att metodiskt ta sig framåt i nya områden. Eleverna skall då ha förberett sig inför lektionen genom att ta till sig nytt material och även slutföra instuderingsfrågor kring detta material. Dessa görs i dessa tider ofta online genom enkla frågeformulär. Läraren använder sedan resultatet från dessa för att styra lektionens innehåll.

Under själva lektionen så vänds sedan riktningen (liknande det omvända klassrummet) på lektionen från att läraren föreläser om ett nytt område till att läraren ställer frågor om området som eleverna, enligt en speciell metodik, skall svara på.

Själva metoden (källa) Mazur presenterar är följande:

1. Läraren ställer en fråga baserad på de frågor som eleverna har svarat på innan lektionen.
2. Eleven reflekterar över frågan.
3. Eleven gör ett individuellt svar.
4. Läraren kollar över de individuella svaren.
5. Eleverna diskuterar nu sitt och andras svar tillsammans med de som sitter närmast (peers).
6. Eleverna gör sedan ett nytt individuellt svar.
7. Läraren ser på nytt över resultaten och överväger om mer förklaring krävs kring området innan man går vidare till nästa.

Peer instructions och formativ bedömning

Jag har tidigare skrivit om formativ bedömning här på bloggen och frågan är om detta är just ett formativt sätt att jobba på? Själv tycker jag att det är det. Både innan och under lektionen innehåller metoden element där eleven bedömer sig själv och blir bedömd av andra genom diskussioner.

Jag gillar även att man genom metoden styr genomgången utifrån elevernas behov och förkunskaper och naturligt tränar eleverna att aktivera sin egen problemlösningsförmåga. Det är lätt hänt att eleven förblir passiv om läraren håller låda själv genom hela genomgången.

Hur jag har använt peer instructions

Själv så har jag på enklaste möjliga vis använt mig av metoden i min matematikundervisning. Jag har innan lektionen gjort i ordning ett Google formulär där eleverna i två steg för svara på samma uppgift. Först gör de det individuellt, sedan får de diskutera med bänkgrannarna för att därefter svara på frågan individuellt igen. Efteråt har jag även tillsammans med eleverna diskuterat igenom uppgift och klargjort de vanligaste frågorna.

Eleverna själva har uttryckt att de känner att sättet att jobba på är bra, framförallt lyfter de fram att de gillar att få möjligheten att svara individuellt först. Jag behöver egentligen jobba mer på det här sättet för att verkligen kunna avgöra vad som är mest effektivt och vilka nackdelar som finns. Närmast till hands behöver jag prova mer att försöka få eleverna att svara på några frågor innan lektionen så att de kommer bättre förberedda.

Har du använt dig av metoden? Kommentera gärna och dela med dig av dina erfarenheter.